Onsdag 7 november 2018
RESA 2: ROSENGRENS METALLGJUTERI
Söderslätts Konstförenings studiebesök på Rosengrens gjuteri
Hur hamnade Påvens huvud på en lagerhylla i Rosengrens gjuteri? Det kunde vara början på en deckare men får i stället bli början på denna reseberättelse, Söderslätts konstförenings resa till Rosengrens gjuteri i Malmö den 7 nov. Det blir en resa genom årtusenden, från bronsålderns gjutteknik fram till dagens digitala scanning med 3 D teknik. Vi kommer också att få göra en fascinerande guidad tur in i konstvärlden med curator Claes Söderquist som guide . Rosengrens gjuteri grundades redan 1909, berättar Sören Rosengren, fjärde generationens ägare . Han tar emot oss i det nya gjuteriet i en jättestor glasad samlingssal. Där blir vi bjudna på kaffe och goda mackor. Vi får höra om Axel Ebbes anknytning till Rosengrens gjuteri, bl.a. har hans skulptur Solrosen och reliefen Kyrkogrimen, gjutits hos Rosengrens. För oss skåningar är nog ändå Bror Marklunds tre meter höga skulptur Thalia på Malmö Opera det mest kända arbetet från Rosengrens.
Den nutida konstens plats i det offentliga rummet är temat för Claes Söderquists bildvisning och föreläsning. Claes Söderquist ger oss flera intressanta exempel på den nutida konst som idag ger det offentliga rummet sådana värden. Ett av de konstprojekt Claes ansvarat för är den mångmiljonsatsning som finns på Statoils nya huvudkontor i Oslo. Pipilotti Rist är konstnären bakom de lysande, färgsprakande entréerna, tusen kvadratmeter ljussatta tak. Det är en ljusinstallation där hennes rörliga videofilmer visas i taket. Till våren kommer en stor utstälning av Pipilotti Rists verk till Louisiana Konstmuseum. Vi tackar Claes för att han visat att den moderna konsten har stor betydelse på arbetsplatser och offentliga rum. Man kan göra egna reflektioner över hur konsten tillför en plats känslomässiga dimensioner. Det kan vara Sjöormen på Torget i Trelleborg eller Carl X Gustav på Stortorget i Malmö eller Raoul Wallenbergs attachéväska i brons vid FN:s huvudkontor i New York.
Efter denna givande exposé över konstens oanade möjligheter är det dags för studiebesök i gjuteriet. Både konstnärer och formgivare är knutna till Rosengrens som satsar på hantverk och god design. – Vi använder främst sandformer när vi gjuter, berättar Sören. Men även vaxgjutning förekommer. Redan på bronsåldern kände man till dessa metoder. Vi har investerat i en supermodern sandblandare för våra stora konstverk. Den arbetar tio gånger fortare än den gamla, säger Sören. Vi får nu se ett häftigt skådespel med eld och rök när vi följer gjutningsprocessen. Med stor skicklighet och säkert handlag balanserar gjutarna den glödheta massan till formarna. De ser ut som astronauter i sina silverfärgade skyddsdräkter. Och nu åter till deckargåtan, påven på lagerhyllan. Det är konstnären John Falkman som skapat gipsbysten av påven Franciskus. Den blev gjuten här och finns nu i Lund tillsammans med Martin Luther.
Från bronsåldern till den allra senaste tekniken. Vi får se modellverkstaden med 3-D scanning och 3-D fräsning i kristall. Här kan man få sina foton omvandlade till 3-D och graverade inuti kristallblock. På utställningshyllorna såg vi sådana kristallblock med ingraverade porträtt och konstföremål. Här sköttes processen från datorn. Ingen eld, ingen rök! Mellan metoderna för bronsgjutningen från ca 3000 f.Kr fram till dagens högteknologi med 3-D teknik – vilken tidsresa, över fem tusen år.
Vi tackar Sören Rosengren, Claes Söderquist och resans arrangör Ulf Söderstrand för en mycket inspirerande dag i konstens värld.
Gertrud Widholm
Bilder från denna spännande resa hittar du i Galleriet
Senaste kommentarer